Fönstertekniken som vi ser den idag har en historia från sena sextiotalet jämnårig med Unix/Linux och lika starkt förknippad med detta operativsystem.

Kopieringsmaskinen var när den lanserades kanske den viktigaste uppfinningen för kontoret sedan telefonen. Före kopieringsmaskinen fick vi gå till ett tryckeri eller möjligtvis så kunde man framställa starkt illaluktande stenciler.

Rank Xerox-kopiator

Alla med minnen från sin skolgång från 1960-talet minns säkert den starka stickande doften i klassrummet som signalerade att nu var det dags för diagnostiskt prov. Med avundsjuka kunde man kika på klasskamraterna som snabbt fick hosta eller utslag på kinderna av det kladdiga och aromatiska pappret fröken delade ut. De hade giltigt förfall och skulle få tillbringa resten av timmen i biblioteket eller kunde smita ut på rast i förtid. Vi andra fick sitta kvar och svettas med våra bristande kunskaper. Men den här tiden är förpassad till historien.

Dagens lärare sprider buntar av papper som nästan liknar originalet på pricken. Buntarna är häftade i monsterapparaten som spottat ut dem under 20-minutersrasten före lektionen. När böcker blivit för dyrt för skolan så får eleverna utdrag ur de viktigaste böckerna kopierat på papper.

Det är kopieringsmaskinen som gjort det möjligt att skapa ett minitryckeri som bara tar en och en halv kvadratmeter. Ett tryckeri till en kostnad som gör det möjligt att skola och offentligheten har råd att köpa dem. Det finns till och med kopieringsapparater i många hem.

Kontor på femtiotalet och tidigare som skildras på film så är skrivmaskinsalen obligatorisk. Rader efter rader med skrivmaskinsflickor. Längst fram sitter flickorna som skriver korrespondens och fakturor, längre bak sitter flickorna som kopiererar viktiga affärsbrev som skall arkiveras och läsas av flera tjänstemän. Kopieringsmaskinen har förändrat dessa kontorslandskap i grunden.

Det var Rank Xerox som uppfann och patenterade tekniken. Patenten var en enorm succé och gjorde Xerox till ett rikt företag. Rank Xerox bildades 1956 genom en sammanslagning av det brittiska Rank och det amerikanska Xerox. Rank Xerox behöll detta namn till sent 1990-tal.

Dr John Warnock, Styrelseordförande Adobe

Palo Alto Research Center (PARC) som existerar än idag, bildades för att använda Rank Xerox resurser för grundforskning 1970. Deras uppdrag var att definiera framtidens kontor i analogi med vad Rank Xerox tjänat sina pengar fram till dess. PARCs forskning har lett fram till grafiska fönstersystem, skrivarbeskrivningsspråket PostScript som idag även har stor betydelse för PDF, Portable Document Format, Ethernet som är en viktig komponent i Internet och våra lokala nätverk och RFID som är framtidens prislappar och godsmärkning, kanske även framtidens id-kort. Adobes grundare John Warnock och Charles Geschke arbetade på PARC men tog med sig sin uppfinning Postscript och lät Adobe få dessa patent. Lika illa för Rank Xerox blev det mer deras grafiska gränssnitt. De kommersiella framgångarna lyser med sin frånvaro. Det blev istället MIT i Boston som lyckades göra grafiska gränssnitt gångbara i form av X Window och på Unix-plattform. Även Apple lyckades rekrytera PARC-personal och fick en flygande start med sin Apple Macintosh efter några fruktlösa men modiga försök med Apple Lisa. Steve Jobs köpte två studiebesök hos PARC för en miljon dollar. PARCs personal blev imponerade och smickrade av Apples intresse för deras forskning. Apple Macintosh blev en kommersiell succé och slog igenom runt 1985. Vid samma tidpunkt existerade visserligen Windows 1.01 men den produkten saknade det innovativa PARC-gränsnitten hade och var långt från den forskning MIT bedrev.

Massachusetts Institute of Technology (MIT)

MIT utveckar det grafiska gränssnittet X Window 1984. Projektet gick under kodnamnet Athena och hade som mål att förena tiotusentals arbetsstationer av olika märken i ett och samma grafiska gränssnitt och nätverk. Man utvecklade därför ett avancerat klient och serversystem och definierade en rad öppna standarder som skulle göra det möjligt att låta utrustning från flera tillverkare samexistera och samverka i stora organisationer. Projektet blev en framgång och idag använder samtliga Unix-varianter inklusive Mac OS X programvara med rötter i Athena.

 Så det var inte Bill som uppfann Windows

Xerox Deskstar 1981

Några bilder av tidiga grafiska miljöer. Bland andra Xerox Deskstar och Xerox Big Ben är tekniskt intressanta maskiner med innovationer som står sig än idag. Xerox Deskstar använde Postscript för sin presentation på bildskärm vilket senare Next och Gnome klarar idag. Xerox Big Ben hade ett operativsystem baserat på Lisp, ett ai-programmeringsspråk. IBM arbetade många år i sitt forskningslabb på Lidingö med liknande tankar, då Prolog istället för Lisp.

Grafisk miljö i arbetsstationerna hade en starkt positiv inverkan på användbarhet och arbetsmiljö och slog därför snabbt igenom och utgjorde förebild för dagens persondatorer. En starkt begränsande faktor för grafiska gränssnitt i de enklare persondatorerna var kostnaden för minne, färgskärmar och andra dyra komponenter. Men i takt med att serierna ökade pressade priserna minskade också skillnaderna mellan traditionella arbetsstationer och persondatorer.

Microsoft Windows ungefär 1988

Unixarbetsstation ungefär 1988

Common Desktop Environment

CDE på en Sun arbetsstation

För att utveckla användbarheten i de grafiska gränssnitten arbetade man med fönstersystem. Ett fönstersystem är en verktygslåda som programutvecklare får tillgång till och som gör att de utvecklade programmen får en enhetlig funktion och utseende. Fönstersystemet beskriver också hur ramar kring fönstren ser ut och fungerar liksom ikoner, knappar och alla andra grafiska element. Mest känt är Motif (ordet betyder återkommande symbol inom konsten) som innehöll element men skuggor och gav därmed en tredimentionell känsla, knappar sjönk in när man klickade på dem. Sun gick sin egen väg med OpenLook vars gränsnitt tillät slutanvändaren att nåla upp menyer och ikoner från applikationsprogrammen på skrivbordet. Användaren kunde därmed skapa sin egen arbetsmiljö. Element och idéer från både Motif och OpenLook kan vi hitta idag i Gnome.

Självklart fanns det behov av öppna standarder inom detta område. Först ut var Common Desktop Environment, CDE, som bygger på Motif. När det juridiska området utvecklade sig omformades CDE-projektet till OpenCDE som fortfarande existerar. Öppna standarder kräver öppen källkod (fri programvara). CDE har en karakteristisk instrumentbräda som idag återfinns i KDE och Aqua (Mac OS X).

KDE

KDE 3.4

KDE är baserad på spännande teknik från det norska företaget Trolltech och deras grafiska gränssnittsbibliotek QT. Tillsammans med den grafiska miljön levererar Trolltech ett utmärkt programmeringsverktyg som gör det enklare att utveckla ny programvara. KDE hade en svag start därför att Trolltech valde en olycklig ofri licenciering av Qt och programvara skapad med hjälp av Qt. Annars är KDE och Qt kända för att vara en genomtänkt och mycket kompetent bas för grafiska skrivbordsprogram.

Trolltechs blamage med licensen öppnade för konkurrenter. Starkaste konkurrenten är Gnome som från början är kontruerad att verka i den fria programvärlden. Gnome är från början fritt licensierad och innehåller inte heller några programspråksbegränsningar som KDE gör. Gnome levereras med flera programutvecklingsmiljöer. Gnome är kort sagt friare för både användare och utvecklare. Det försprång KDE hade för några år sedan har Gnome knaprat in på rejält. Genom att stjäla bra idéer inte bara från KDE så har utvecklingen gått fram i expressfart, man har dessutom kunnat undgå misstag och minor som andra projekt fastnat på. Bland annat så har Sun satsat stora resurser på att höja användbarheten i Gnome och ägnat just detta område mycken forskning.

Gnome

Hjälpmedel

GNOME är det grafiska användargränssnittet i Ubuntu och många andra varianter av Linux. Det är inte någon slump att valet föll på GNOME när Ubuntu specificerades, utan det faktum att GNOME har högst användbarhet och bäst tillgänglighet väger tungt. Därför upplevs miljön som enkel och hanterbar, vänlig helt enkelt. Helt i linje med Ubuntus ambition. GNOME erbjuder en användarvänlig miljö som helt enkelt bara fungerar för vanliga användare, utan onödig komplexitet eller obskyra funktioner. Samtidigt tillhandahålls den rika flexibilitet som erfarna användare kräver.

GNOME-projektet startades i augusti 1997 av Miguel De Icaza?. Först och främst var målet att skapa ett fritt och användarvänligt alternativ till KDE, som på den tiden inte var fritt på grund av användandet av den underliggande programvaran QT från Trolltech? som vid den tidpunkten inte var fri.

Sun Microsystems beslutade att ersätta sin skrivbordsmiljö (CDE) med GNOME i och med att version 2.0 släpptes. Samtidigt startade de GNOME Accessibility Project som syftar mot att göra så många GNOME-applikationer som möjligt blir så enkla som möjligt att använda för så många som möjligt (särskilt för personer med handikapp). Sun använder sig av Wipro för delar av sin utveckling av GNOME. Sun har även en representant i GNOME foundation?.

Ett annat företag som fungerat som en drivande kraft inom GNOME är Miguel De Icaza?s företag Ximian (från början kallat International GNOME Support? och senare Helixcode?) som kanske mest är känd för sin GNOME-distribution men som även bidragit mycket till stora delar av GNOMEs kodbas. Exempelvis tog Ximian initiativ till programmet Evolution (närmast jämförbar med Microsoft Outlook och hanterar e-post, kalendarium?, kontakter?, mötesbokning? mm) och Gnumeric (ett kalkylbladsprogram).

Suse/Novell

Andy Hertzfeld/Eazel Nautilus/Alexander Larsson Svensk, anställd av Red Hat. Ansvarar för underhåll och utveckling av Nautilus filhanteraren i GNOME liksom gnome-vfs och några andra moduler.

http://www.fosdem.org/2005/index/interviews/interviews_larsson

Sputnik

Projektet Athena hos MIT var inte en solitär eller ett konstigt sammansträffande utan en del av ett mycket större industriprojekt - ARPANET senare känt som Internet.

Sputnik ("Спутник") är ryska för satellit eller reskamrat. Fjärde oktober 1957 kom dråpslaget för amerikansk självuppfattning som världens ledande supermakt. Sovjetrepubliken tar första steget in i rymdåldern, och amerikanarna är tagna på sängen utan något att möta utspelet med. Sputnik uppskjutningarna följer slag i slag med bland annat rymdhunden Laika.

Amerikas motdrag var att satsa enorma resurser på militär forskning via Defense Advanced Research Project Agency, DARPA, med rikets säkerhet i fokus säkerställa att amerikansk teknik var före fienden. MIT fick bland andra i uppdrag att utveckla en teknisk datorplattform för stridsledning och myndigheters administrationsbehov i krigstid. Unix, TCP/IP och Athena blev byggstenar i detta enorma projekt. 1958 hade enbart DARPAs egen stab om drygt 200 personer en budget på två miljarder dollar. Men förväntningarna om snabba resultat var också högt ställda. 1965 startade ett samarbete mellan MIT, AT&T Bell Labs och General Electrik med namnet Multics.

Bilaga	Storlek
a11y.png	242.21 KB