StarWars i Cyberrymden


StarWars i Cyberrymden

Ubuntu

George Lucas
George Lucas
George Lucas växte upp som ett sjukligt och mobbat barn. Likgiltig för skolan betraktades han som en drömmare. När George inte drömde om att bli racerförare så var det rymdäventyr. När George Lucas växte upp så var han inte ensam om att drömma om rymden. Rymden var sista utposten att erövra och var magiskt oåtkommlig. Böcker, nyhetsmedia och reklam var alla tryffelerade av rymdtema. Sovjetunionen kraschade amerikanernas dröm om att vara först i rymden med sin Sputnik. George Lucas dröm om en racerkarriär kraschade samtidigt med att han själv körde in sin racerbil i ett valnötsträd, äventyret slutade på nytt i sjukbädden.

StarWars
StarWars
Efter ett misslyckat försök att starta en militär karriär som hindrades av hans sjuklighet och alla trafikböter han dragit på sig så övergick George Lucas strävan istället att göra motsvarigheten till den stora amerikanska romanen men i film. Självklart var det ett rymdepos som George hade i åtanke. Hans examensarbete från filmskolan var THX1138 ett rymdäventyr i samma anda som Karin Boye skrev sin Callocain.

George Lucas och Francis Ford Coppola grundade American Zoestrope Studios tillsammans för att skapa en fri miljö för filmmakare utanför Hollywood-systemets stränga kontroll och konformitet. Studion som sådan blev inte riktigt som George Lucas hoppats vilket gjorde att han ganska snart hade sin egen filmstudio Lucasfilm. Skywalker Sound and Industrial Light and Magic, ljud och specialeffekt-avdelningarna i Lucasfilm blev snabbt ledande i branschen. George Lucas och hans kollegor utvecklade en lång rad datorunderstödda uppfinningar som hade en kraftig påverkan på hela den samtida filmindustrin. 1975 kom den datorunderstödda kamerakranen Dykstraflex som var helt nödvändig för rymdscenerna i StarWars. Operativsystemet var Unix, men Lucasstudios nöjde sig inte med att bara använda Unix man bidrog en hel del att utveckla det. Fortfarande på 1990-talet kunde man hitta spår från StarWars-inspelningarna i källkoder och kommunikationsprotokoll i Unix och Linux. George Lucas ljudsystem finns i dag i de flesta biosalonger. Framgångarna sporrade George Lucas att ge sig in i datorunderstödd animerad film.

Pixar Studios

Pixardatorn
Pixardatorn
1986 sålde George Lucas sin avdelning för animerad film till Steve Jobs för tio miljoner dollar som döpte om studion till Pixar. Genast gjordes studion om till en utvecklingsavdelning för avancerade datorer med medicinteknik i fokus. Systemet var ett oerhört avancerat 3D visualiseringssystem, men satsningen blev en katastrof och knappt några enheter blev sålda. Tillbaka till rötterna.

Toy Story
Toy Story
Animerad film kunde man och nu var man ännu duktigare på 3D-visualisering. Efter år av utveckling så är Pixar tillbaka på banan med filmen Toy Story, 1995 som blev en omedelbar succé. Sedan följe filmerna slag i slag Ett småkryps liv, Toy Story 2, Monsters Inc., Hitta Nemo, Superhjältarna, Cars (schemalagt för publikpremiär 2005), Ratatouille (schemalagt för publikpremiär 2006). Fram till och med 2004 har Pixars filmer spelat in över 2.5 miljarder dollar.

Men vägen dit var tio år av hårt arbete. Men du har sett Pixars arbete på biografen tidigare, 20-sekunder Genesis-effekter i Star Trek II, Titanic skrov glänser när skeppet går under i filmen med samma namn, Wire-fu-momenten i Matrix. Det var Pixars födelse.

Animerad film har vi sett tidigare, Disney är föregångaren som definierat vad animerad film är för något. Toy Story var något helt annat. Självklart har Disney använt datorer i sina produktioner, men inte på Pixars vis och inte i närheten av Pixars resultat. Toy Story är inte en kopia av en Disney-produktion utan var något helt nytt. Det behövdes inte några experter för att se detta utan publiken såg detta på egen hand. Tecknad film har fått en ny definition. Givetvis försökte Disney köpa Pixar. Men Pixar var inte till salu och Disney lyckades istället till slut köpa distributionen för sju produktioner av Pixar varav vi hittills fått se sex. Men skadan är redan skedd Pixar har visat vägen och den revolutionerande tekniken används av flera studior. Fri programvara.

Men historien mellan Disney och Pixar slutar inte här, utan med att Steve Jobs med sin tiomiljoners investering slutade som största aktieägare i Disney. Hösten 2005 valde Disney att ge Steve Jobs ett erbjudande för Pixar som inte gick att säga nej till och därmed hamnade Apples grundare i styrelsen för Disney. Kommer vi att få se film i nästa iPod?

Pixaröga
Pixaröga
Hemligheten bakom Pixars succéanimeringar är den fotorealistiska renderingen men figurernas ögon i synnerhet. Det är deras ögon som ger figurerna liv. Ögonen har djup, du ser inte bara hur de skiner utan också hur de samlar ljus. Hemligheten är ögonens 3D-modellering och figurernas rendering. Modelleringen gör man på typiskt ett tusental Linux-abetsstationer, renderingen på stora farmar med typiskt bortåt fyra tusen Linux-maskiner sammankopplade i kluster.

Debra Murdock och Bruce Perens

I begynnelsen var det Slackware, och det konstaterades vara gott. Men det var bara början sedan kom Debian och det har bara exploderat sedan dess. Debian finns överallt. Debian påbörjades i augusti 1993 av Ian Murdock, som en distribution som skulle göras öppet, i Linux och GNUs anda. Debian avsågs att noggrant och samvetsgrant byggas upp, och att underhållas och stödas med samma omtanke. Det är detta som ligger till grund för Debians distributions-filosofi. Det man gör inom ramen för Debian är att man förpackar fri programvara och bygger en infrastruktur för att effektivt distribuera programvaran.

Bruce Perens
Bruce Perens
Det började som en liten tätt sammanknuten grupp av ivrare för fri programvara. Namnet Debian kommer från dess skapare, Ian Murdock, och hans fru, Debra.

Under ledning av Bruce Perens så utvecklades Debian att gradvis bli en stor välorganiserad sammanslutning av utvecklare, administratörer och användare. Varje release av Debian får namnet av en karaktär i Toy Story. Det är inte så konstigt, Bruce Perens var anställd av Pixar och arbetade med filmproduktion och ansvarig för deras stora Debian-baserade renderingsfarmar. Att Pixar arbetar med Unix-baserade datorer har sin tradion från tiden som en avdelning i Lucasstudios. Fri programvara och samarbete med Unix/Linux användarförening är av samma anda som Lucasstudios medverkade i Unix-utvecklingen.

Även ARPA är med på ett hörn och erbjuder utvecklingsmedel och Debian används i det amerikanska rymdskyttelprogrammet vilket säger något om Debians goda rykte som stabilt operativsystem.

Harry Potterfilmerna, Stuart Little och Scooby-Doo är bara ett axplock av filmproduktioner som dragit nytta av den revolutionerande tekniken. Fri programvara i filmproduktion har kommit för att stanna. Sedan 2002 arbetar huvuddelen av de amerikanska filmstudiorna med Linux liksom den största andelen filmproduktion sker på denna plattform. Innovationer på löpande band, radikalt minskade kostnader och film där ett tränat öga inte längre kan skilja specialeffekt från verklighet. Det är en sten som satts i rullning som inte går att stoppa.

Men Debian besöker inte bara rymden i filmens värld, NASA använder Debian som förstahandsval i kritiska system, även ombord på flera av sina rymdfarkoster och stationer.

Mark Shuttleworth

Mark Shuttleworth
Mark Shuttleworth
I april 2002 kunde Mark Shuttleworth äntligen realisera sin livs dröm att flyga i rymden. Ett helt år tog det att förbereda sig inklusive sju månader av formell astronauttäning i Star City i Ryssland. Den första afrikanen i rymden. Han gjorde det George Lucas bara fick drömma om, han gjorde det miljoner nördar drömmer om. Som medlem av besättningen på Soyuz TM-34 arbetade Mark Shuttlewoth i åtta dagar med ett Sydafrikanskt vetenskapligt program. Ett år efter denna upplevelse ägnades åt att resa runt i afrikanska skolor och berätta om sina upplevelser och göra PR för matematik och naturvetenskapliga skolämnen. Över hundra tusen skolbarn från mer än två tusen skolor fick möta Mark Shuttleworth och hans spektakulära show.

Mark Shuttleworth är IT-miljardär efter att ha sålt sitt digitala certifikat-företag Thawte till Verisign 1999. Som ett led i sitt arbete att göra afrika till en kontinent på IT-himlen, göra afrikansk industri konkurrenskraftig så inser Mark Shuttleworth att stora satsningar måste ske inom skolväsendet. Analfabetismen måste bekämpas och eleverna måste kunna skaffa sig förutsättningar för att studera vidare. Det är små och medelstora företag som skall rädda afrika och det är i dessa företag eleverna skall få sin framtida sysselsättning. Konkurrenskraft skapas med IT och design. IT därför att moderna företag kan utveckla sina affärsrelationer mycket effektivare med bra IT-stöd och IT utgör allt större del av produktinnehållet även inom mer traditionell industri. Det är design som gör skillnaden mellan produkter och med design kan man lyfta fram det traditionella afrikanska och göra detta till ett konkurrensmedel. IT, utbildning och design. Det är vad Mark Shuttleworth satsar på och det gör han med synnergieffekter.

Mark Shuttleworth släpper första versionen av operativsystemet Ubuntu i oktober 2004. Få lanseringar har varit så effektiv, kostat så lite men fått sådant genomslag. Ubuntu är fri programvara och Mark Shuttleworth har gjort hemläxan. Han förstår mekanismerna i fri programvara och hur man utnyttjar dem bäst. Ubuntu blir på kort tid en av de mest spridda Linux-distributionerna. Ubuntu är inte någon som skrivits från scratsch, vill man nå långt så ställer man sig på en jättes axlar. Ubuntu fyller luckorna Mark Schuttleworth hittade i Debian. Debian har allt som ett operativsystem för affärskritiska tillämpningar kräver utom förutsägbarhet. Nya versioner kommer när de är färdiga, det är kvalitetsmåttet i Debian. Det duger inte, Ubuntu levereras efter en tydlig tidplan. Var sjätte månad finns en ny release av Ubuntu. Ubuntu är anpassad för drift i små och medelstora företag som vill få det mesta möjliga som utbyte för sina it-investeringar, och som dessutom arbetar med en ytterst begränsad budget. Istället för att afrikanska företag skall skicka sina IT-pengar till USA så kan de istället gynna lokala afrikanska leverantörer. Ubuntu byggs för skoladministration och får en mängd pedagogiska program. Under 2005 har Ubuntu installerats i datorsalar finansierade av Mark Shuttleworth foundation och samarbetspartners i tusentals afrikanska skolor, över 100 000 elerver har fått tillgång till moderna datorsystem i sin undervisning. 2006 beräknar man att nå ut till ytterligare lika många och kanske fler elever.

Sputnik, Toy Story och Ubuntu

Sputnik, Toy Story och Ubuntu säcken knyts ihop. En fantastisk historia som börjar i kalla krigets sovjet och slutar i varma och vänliga Afrika. Men detta är inte slutet detta är starten för Afrika som IT-kontinent och detta är historien om hur fri programvara erövrar världen.


  1969 Unix föds och Internet-projektet startas, båda barn av rymdålderns entusiasm och 
  reaktion på Sovjets lyckade Sputnik-satsning.

  1984 Fri programvara får sitt första juridiska avtal, GNU-projektet startar som protest 
  mot att Unix inte är tillräckligt öppet. Grafiska gränssnitt börjar ta form både i 
  billiga persondatorer och avancerade Unix-arbetsstationer.

  1994 Linus Torvalds kärna Linux börjar få vingar och utgör basen i flera Linux-
  distributioner, bland andra Debian.

  2004 Första versionen av Ubuntu erövrar världen och toppar snabbt listorna med de mest
  populära Linux-distributionerna. 
  
  

annons